Barnens Ambassads team berättar sina tankar om vardagslivet i Ukraina.

Från Raisa Nikolaevna, pedagog i Vännernas Hus.
Min generation känner till det stora fosterländska kriget 1941-1945 från historielektionerna i skolan. Jag tog med mina elever till historiemuseet i vår by, där hela utställningen ägnas åt händelsen.

Nu hör vi varje dag i nyheterna om hotet om militära operationer på vårt lands territorium. Och det är mycket skrämmande. Allt hopp till våra soldater, till vår armé, som inte kommer att låta fienden dyka upp på vår mark igen.

Raisja Mykolajivna

…

Från Katja.

Vi brukade läsa om kriget i historieböckerna. Men våren 2014 började kriget i Donbas. Jag hade just avslutat mina universitetsstudier på den tiden. Jag var 21 år och arbetade på ett dagis. Jag gjorde upp planer för framtiden. På den tiden verkade kriget för de flesta av mina bekanta och för mig som något avlägset, som om det inte ägde rum i vårt land och inte med oss. Sedan började ATO (Anti Terrorist Operationen). Regeringens försök att stävja striderna i östra Ukraina.

Under årens lopp har vi i våra sinnen blivit något vana vid tanken på krig. Men nu när nyheterna om krigets början i Ukraina hörs allt oftare, och de specifika datumen för invasionen av Kiev redan tillkännages, börjar jag inse att kriget är närmare än vad man kunde föreställa sig för åtta år sedan.

Jag och de flesta av mina vänner har redan familj och barn, och deras säkerhet och framtid är mycket viktiga för oss. Jag hoppas att vår regering kan lösa allting på ett fredligt sätt. Att alla familjer kommer att vara lugna och nyheterna kommer bara att vara goda.

…

Julia

Vi har levt i ett krigstillstånd i åtta år, och bara Gud vet när kriget kommer att ta slut. Ryssland kan när som helst övergå till aktiva offensiva åtgärder. Att gissa när detta kommer att ske är slöseri med tid. Jag ska ingenstans. Jag tackar Gud för varje dag jag lever. Jag vet inte hur jag kommer att bete mig under striderna. Jag litar på att Herren visar mig vägen och ger mig visdom i svåra situationer. Vi kan bara räkna med honom. Och allt kommer att bli bra. Vi ser fram emot att träffa er på våren i Vännernas Hus!

…

Katerina

Krig. Vid det här laget vet vi till och med datumet för invasionen. den sextonde noll två Vi hoppas att det inte kommer att hända. Jag tittar inte ens på nyheterna. Jag vill inte rubba mitt nervsystem. Jag får mycket information från människor. Och även det kan göra dig galen. Naturligtvis är vi rädda. Men vi kan säga att vi är redo. Det finns mycket konserver och grönsaker i källaren, en generator och en reserv av bensin och mediciner. Det finns hopp om att det inte kommer att hända.
…

Tanja

Jag brukade tro att krig är något avlägset och historiskt. Och att det inte kommer att påverka mig eller mina nära och kära. Men på senare tid har allt blivit alltmer skrämmande. Och framför allt är jag orolig för mina barn. Jag brukade regelbundet följa nyheterna om kriget, eftersom kriget har pågått i Ukraina i nästan åtta år. Men nu försöker jag låta bli att läsa. Det är svårt nog att leva med karantän, coronavirus, ekonomisk kris och nu kriget. Och jag har varit i detta läge i över ett år.

Jag vet inte om man kan vara beredd på krig. Jag tror inte det. Jag vet inte ens var jag ska fly från kriget. Det går inte att gömma sig från det. Det är skrämmande och svårt att leva med förväntningarna och osäkerheten om vad som ligger framför oss. Och mina barn oroar sig, var och en på sitt eget sätt. Min son frågade mig till och med i dag om Putin kommer att erövra hela världen, vad kommer han att göra härnäst. Jag tycker att hela världen borde enas för att undvika kriget i Ukraina. För först kommer det att bli ett krig i Ukraina och sedan i andra länder. Det kommer att påverka alla människor. Det är alltså bättre att förebygga än att leva i rädsla. Allt alla kan göra nu är att be för fred i Ukraina och för fred i hjärtat på de människor som vill kämpa i Ukraina.
…

P.S. BE GÄRNA och om du vill kan du hjälpa materiellt. Länken till insamlingen