Jag är utbildad lärare, grundskollärare. När Mirjam och Boas förra året bjöd in mig att arbeta i Vännernas Hus var min första fråga vad det är för slags arbete. Som svar fick jag höra att det var arbete med barn. Jag gick genast med på det, eftersom arbetet med barn känner jag till.

Uppriktigt sagt är det inte alltid lätt att arbeta med barn. Det är trots allt barn i olika åldrar, med olika karaktärer och olika preferenser. Men är det inte just det som är intressant.

Vännernas Hus

Varje dag möter jag barnen i Vännernas hus med glädje. Vi har intressanta spel, vi läser sagor, löser gåtor och barnen har så många intressanta frågor. Allt detta förenar barnen och de blir verkligen vänner. Jag gillar att arbeta med barn.

Det är krig

Morgonen den 24 februari. Det är krig. Jag tror inte, jag vill inte tro. Men när en kolonn av pansarfordon den 1 mars, omkring klockan 17 på kvällen, körde längs vår huvudgata i byn i riktning mot byn xxxx, stod det klart att kriget redan är här. Därefter flyttades kolonnerna varje dag. Detta fortsatte varje dag, nästan hela tiden.

Söndagen den 27 mars började de skjuta med bestämdhet. Byggnader brann. Orcherna sköt, de riktade sig till alla hus. Mina grannar och jag sprang någonstans…

Vi bestämde oss för att fly från byn till xxx. Det var lite lugnare där. Vi återvände efter fem dagar, efter att vår by hade befriats.

Under en lång tid, nästan en månad, tyckte jag höras ljuden av stridsvagnsspåren i mina öron. Ljuset tände vi inte i byn, trots att elförsörjningen redan hade återställts vid den tidpunkten. Varje ljud från förbipasserande fordon fick mig att vilja falla till marken.

Jag kunde inte tro på det, och inte bara jag utan hela det ukrainska folket, att ryska inkräktare skulle komma till vårt land? Ingen sådan tanke fanns ens.

Livet fortsätter

En orolig sommar gick. Hösten är inte mindre oroande. Oron har inte försvunnit, men livet fortsätter. Barnen måste få ha skolgång. Vissa går till skolan bara för några lektioner och andra har distansundervisning.

Varje dag tar vi emot barn i “Vännernas hus”. Varje stund lyssnar vi ifall det skulle komma meddelande om luftlarm. Vi är förberedda att ta barnen till ett skydd snabbt och utan dröjsmål.

Vi hoppas att det kommer en fredlig tid och att barnen kan leka i friska luften.

När vi nu lyssnar på nyheterna hoppas vi att hela Ukrainas territorium snart ska befrias. Vi tror på Ukrainas väpnade styrkornas seger.

Raisa Mykolaivna