SWISH  123-113 78 76  | Plusgiro: 415398-7  | Bankgiro: 483-9478 | 

 

Hjälp utsatta barn i Ukraina header image

Barnen har ordet

Hej, jag heter Kiril och är 9 år gammal. Jag hjälper Viktor Pavlovitj att måla väggar i Vännernas Hus. Jag vill att Vännernas Hus skulle vara det allra vackraste och att renoveringen skulle snart vara färdig. – Kiril

Barnen har ordet

Hej jag heter Vika, jag är 10 år gammal. Jag går i femte klass i skolan i byn Jaroslavka.

Jag har två systrar och en bror. Jag har längtat så mycket efter Vännernas Hus.

Jag blev så glad när Viktor Pavlovitj hämtade oss till söndagsskolan.

Jag fick träffa mina vänner. Vi lekte och sjöng. Vi hade roligt. Jag längtar redan efter, att få komma tillbaka till Vännernas Hus. Hejdå!

Vika 10 år

Barnen berättar

Hej, jag heter Sonja och jag är 8 år gammal. Jag har två bröder. En är fortfarande liten och den andra är äldre än jag.

Efter skolan skyndar jag mig till Vännernas Hus tillsammans med min bror. Jag älskar Vännernas Hus. Jag leker här, hoppar och skuttar och lär mig att spela tennis.

Min väninna Tanja kommer också med mig till Vännernas Hus och vi leker tillsammans.

Jag är glad att vi har Vännernas Hus.
Jag önskar alla mycket glädje och kärlek.
Sonja är 8 år.

Barnen berättar

Hej, jag heter Roma. Jag bor i byn Piski. Jag vill berätta lite om mitt liv i byn.

Jag går i skolan, klass 6. Jag försöker studera bra och uppmuntra min mamma med bra betyg.

Foto: Roma 14 år

Jag hjälper min mamma med hushållsarbetet. Jag tar in veden för att hålla huset varmt. Skottar snö som det finns mycket av, så det är mycket arbete.

Foto: Roma 14 år


Jag älskar att gå till Vännernas Hus, där är det intressant och roligt.

Hejdå allihopa
Roma 14 år gammal

Kiril berättar

Svårt, men möjligt. Att studera är intressant och jag har alltid älskat att laga mat. Jag har fått reda på vad fisk och kött kostar.

Hej, jag är Kiril och jag är student, jag är 15 år gammal

Min högskoleutbildning började på distans. I tre veckors tid studerade jag i telefon-surfplatteläge. Jag hämtade in kunskaper på de månader som jag inte kunde gå i skolan.

När distansundervisningen slutade och de vanliga studierna började lärde jag mig hur man filerar fisk och göra fisk som halvfabrikat. Jag har lärt mig hur man serverar maten, och jag har lärt mig att göra olika gröt.

Vår grupp är mycket vänlig och intressant. Nästan alla i gruppen är adekvata.

Jag hoppas kunna återvända till klassen igen efter corona ”lockdown i Ukraina.” Jag får lära mig nya saker. Jag vill verkligen att det ska vara ett bra år – 2021, och vi ska få återvända till det normala livet. Jag hoppas att ingen blir sjuk.

Jag lyckades också tävla i Kievs mästerskap i löpning. Jag tränade mycket och älskar verkligen sport.

Stort tack till min fadder Maaret för att hon hjälpt mig så länge, och gjort detta möjligt för mig. Jag är också väldigt tacksam för alla som hjälpte mig att köpa kökskläder för mina studier. Och till alla som stöder mig och hejar på mig. Jag är glad att jag har er.

Jag önskar er alla god hälsa och bara lyckliga stunder 2021.

/ Kiril 15 år gammal

Barnen berättar

Hej jag heter Kristina

Redan under 7 månaders tid lär jag mig Engelska, med min vän Stuart. Han är i England och jag är här i Piski. Vi pratar på Zoom.

Jag gillar att lära mig. Vi har kollat på alla siffror. Jag kan räkna upp till en miljon.

Stuart hjälper mig att göra läxorna från min bok från skolan. Det är roligt och intressant, lektionerna går fort och jag väntar på redan nästa.

Sedan berättar jag för Stuart vad vad jag gjort under dagen, Vilka betyg jag har fått, och hur jag haft det under dagen. Allt detta gör vi på engelska, för han kan ju inte Ukrainska.

Han berättar för mig om de senaste händelserna i England. Han berättade att de nu har en ny premiärminister

När jag blir stor, ska jag bli översättare., Jag kommer att bli en jättebra översättare ifall Stuart är min lärare fram till 11 klassen. Jag ska lära mig allt om engelskan.

Jag berättade för Stuart, att jag älskar göra video på Tik-Tok. Vi gjorde en video tillsammans, det var roligt och coolt!
/ Kristina 12 år

Jag heter Stuart och är från England, och har stöttat Barnens Ambassad i över tio år. Både som sponsor och som fotograf.

Sedan coronaviruspandemin har det inte varit möjligt att göra mina regelbundna besök, så när möjligheten uppstod för att hjälpa ett av personalens barn att lära sig engelska var jag ivrig att hjälpa.

Jag har gett Kristina 30 minuters engelska-lektioner, via Zoom, 6 dagar i veckan i 7 månader nu. Eftersom jag inte talar någon ukrainska har Kristina varit tvungen att lära sig engelska men lyckligtvis hade hon tillräckligt med kunskaper i engelska för att förstå mig (med mycket hjälp från Google translate).

Jag har använt skolboken som grund för lektionerna och hon har lärt sig tillräckligt nu för att vi ska kunna prata om hennes dag och livet i Piski.

Hon är en ivrig student och tydligt mycket intelligent vilket gör det mycket givande för mig och det är trevligt att kunna använda min tid i karantän för att hjälpa Kristina på ett sätt som pengar inte kan.

Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta med lektionerna långt efter att coronaviruspandemin är över.
/Stuart

Sommarläger 2020

Vi är framme nu

”Mirjam, vi är framme nu!” skriver glädjesprudlande Zhenja 14 år.
Han är vår ”utsände korrespondent” och kommer att rapportera i ord och bild från barnens sommarläger.

"Vi har redan kommit fram till sommarlägret, men sitter och väntar i bussen

”Vi har redan kommit fram till sommarlägret, men sitter och väntar i bussen, vi väntar på barn från Kyiv. Tillsammans blir vi 40 barn!” skriver Zhenja med stor förväntan.

”Äntligen är sommarlägret öppnat! Vi bad tillsammans inför öppningen.”

”Äntligen är sommarlägret öppnat! Vi bad tillsammans inför öppningen.”

”Vi fick lista ut kluringar — det var typ, en test. Här kollas. vi för corona, här mäts temperaturen med en sån apparat, inte en vanlig termometer!” kommenterar Zhenja sina upplevelser.

Och här. har vi vår strand

” Och här har vi vår strand. Vi badade inte idag, för vattnet var kallt.”

”Vi har kul, här finns mycket allt möjligt!” berättar en uppspelt Zhenja.

” Idag har vi badat litegrann, ja ialla fall doppat oss, men inte jag, för var vattnet för kallt, vet inte varför …” berättar en glad Zhenja.

Ett sådant här entusiastiskt reportage kom från det kristna sommarlägret ”Dzherelo Nadii” från vår 14-åriga korrespondent Zhenya. Lägret ligger vid floden Dnjepr, i staden Pereyaslav-Kmelnitsky.

Jag tänker – hur viktigt detta läger är för barn som är trötta och deprimerade av karanten, som började redan i mars. Barnen har varit isolerade, inte kunnat umgås, inte har något att göra och de har tappat intresset för mycket.

Tack Nordisk Östmission, som har gjort detta möjligt, barnens sommarläger i rätt tid!


Vi uttrycker vår innerliga tacksamhet till er, utan detta stöd skulle denna översvallande glädje inte varit möjligt. Ni har hjälpt till att driva karantänen från barnens tankar, om ändå bara en liten stund. Barnens. Ni har gett barnen en stund av glädjen över sommaren och barndomen. Ett stort tack!

Mirjam Adolphi, Grundare

Barnen talar om karantänen

Jag tittar genom fönstret när karantänen tar slut.
/Ilja 3 år

Grattis till familjens dag

Den verkliga skatten i livet är familjen.

Jag önskar önskar er en lycklig familjedag. Grattis till familjens dag, jag önskar er ömsesidig förståelse av varandra, lycka och uppmärksamhet mot varandra.

Må kärlek och välmående alltid regera i familjen.

Aljosha 15 år

Barn om karantänen

Livet i karantänen – dag 64
13.05. 2020

Först tyckte jag att det var roligt med karantänen. Nu förstår jag bättre.

Jag är trött på att bara vara hemma,. Jag får inte gå ut och träffa kompisarna. Man kan inte ens gå till affären. Och om man måste gå ut så är det bara tillsammans med föräldrarna.

Det är många begränsningar. Bussarna går inte. Skolor och dagis är stängda. Vi läser på distans.

Jag skulle vilja att karantänen snart skulle vara över.

Aljona 13 år