SWISH  123-113 78 76  | Plusgiro: 415398-7  | Bankgiro: 483-9478 | 

 

Hjälp utsatta barn i Ukraina header image
Sommarläger 2020

Vi är framme nu

”Mirjam, vi är framme nu!” skriver glädjesprudlande Zhenja 14 år.
Han är vår ”utsände korrespondent” och kommer att rapportera i ord och bild från barnens sommarläger.

"Vi har redan kommit fram till sommarlägret, men sitter och väntar i bussen

”Vi har redan kommit fram till sommarlägret, men sitter och väntar i bussen, vi väntar på barn från Kyiv. Tillsammans blir vi 40 barn!” skriver Zhenja med stor förväntan.

”Äntligen är sommarlägret öppnat! Vi bad tillsammans inför öppningen.”

”Äntligen är sommarlägret öppnat! Vi bad tillsammans inför öppningen.”

”Vi fick lista ut kluringar — det var typ, en test. Här kollas. vi för corona, här mäts temperaturen med en sån apparat, inte en vanlig termometer!” kommenterar Zhenja sina upplevelser.

Och här. har vi vår strand

” Och här har vi vår strand. Vi badade inte idag, för vattnet var kallt.”

”Vi har kul, här finns mycket allt möjligt!” berättar en uppspelt Zhenja.

” Idag har vi badat litegrann, ja ialla fall doppat oss, men inte jag, för var vattnet för kallt, vet inte varför …” berättar en glad Zhenja.

Ett sådant här entusiastiskt reportage kom från det kristna sommarlägret ”Dzherelo Nadii” från vår 14-åriga korrespondent Zhenya. Lägret ligger vid floden Dnjepr, i staden Pereyaslav-Kmelnitsky.

Jag tänker – hur viktigt detta läger är för barn som är trötta och deprimerade av karanten, som började redan i mars. Barnen har varit isolerade, inte kunnat umgås, inte har något att göra och de har tappat intresset för mycket.

Tack Nordisk Östmission, som har gjort detta möjligt, barnens sommarläger i rätt tid!

Vi uttrycker vår innerliga tacksamhet till er, utan detta stöd skulle denna översvallande glädje inte varit möjligt. Ni har hjälpt till att driva karantänen från barnens tankar, om ändå bara en liten stund. Barnens. Ni har gett barnen en stund av glädjen över sommaren och barndomen. Ett stort tack!

Mirjam Adolphi, Grundare

Barnen talar om karantänen

Jag tittar genom fönstret när karantänen tar slut.
/Ilja 3 år

Grattis till familjens dag

Den verkliga skatten i livet är familjen.

Jag önskar önskar er en lycklig familjedag. Grattis till familjens dag, jag önskar er ömsesidig förståelse av varandra, lycka och uppmärksamhet mot varandra.

Må kärlek och välmående alltid regera i familjen.

Aljosha 15 år

Barn om karantänen

Livet i karantänen – dag 64
13.05. 2020

Först tyckte jag att det var roligt med karantänen. Nu förstår jag bättre.

Jag är trött på att bara vara hemma,. Jag får inte gå ut och träffa kompisarna. Man kan inte ens gå till affären. Och om man måste gå ut så är det bara tillsammans med föräldrarna.

Det är många begränsningar. Bussarna går inte. Skolor och dagis är stängda. Vi läser på distans.

Jag skulle vilja att karantänen snart skulle vara över.

Aljona 13 år

Minnesdagen

Ett ljus brinner för att minnas
tårarna rinner ner i det
jorden gråter, himlarna gråter
Ukraina minns sina hjältar.
/ Svetlana, 15 år

Trevlig helg !

Hej till dig, jag heter Zhenja. Och livet i karantänen fortsätter hos oss.

Här har du mina råd för relax.

Det första du ska göra – plantera blommor. Titta här, det här är det coolaste krukan.

Råd nummer två. Vattna på trädgården. Jag vattnar så här, minst hundra gånger per dag.

Vi har en mycket bra nyhet. Det är mycket mindre folk som bli sjuka med coronaviruset.
Jag matar grannarnas höns, eftersom vi inte har egna. Och när man har avslutat med alla sysslor, så kvarstår det viktigast av allt. Tvätta händerna. Sedan kan man också spela monopol. Och man kan läsa. Jag är redan på sida 204.

Jag önskar dig trevlig hel. Det här var Zhenja, för dig, hejdå. ?

Min hund – min jackpot?

Hemma, hela tiden. Skolan är online och jag umgås med vännerna på internet.

Men jag har tur. Jag har en hund, Jessie. Det är ett stort plus. Jag kan gå ut med henne, och inte bryta karantänen, inte behöva betala böter, för jag är ute med hunden. Min hund har börjat vara mycket mer ute med mig, än tidigare.

På grund av karantänen är allting så oklart. Jag vill till skolan. Jag vill träffa mina vänner och lärare. Bara prata och skratta.

Under karantänen har jag hjälpt mamma mycket mer än tidigare. Hon var sjuk och jag var mycket orolig. Jag lagar mat, städar och förstås går jag ut med hunden.

Jag väntar sååå på att karantänen slutar och allt ska bli normalt.

Jag önskar dig hälsa och tålamod. Kanske du skulle skaffa en hund?
/ Valerija 15 år

Barnen berättar

Livet i karantänen- dag 46
28.04.2020

Karantänen går bra för mig, fast lite tråkigt är det att bara vara hemma. Det är så fint väder ute, men jag får inte gå ut. Jag får mycket läxor från skolan och jag läser dem varje dag.

Jag hjälper min mormor med allt i hushållet. Jag saknar Vännernas Hus jätte mycket, och jag väntar att jag åter få leka med mina vänner.

Aljosha 15 år.

Barnen berättar

Livet i karantänen – dag 40
22.04.2020

Hej! Såhär ser karantänen ut för mig.

För mig är det inte så tråkigt, för jag har två systrar och en bror. Varje dag går jag i skolan via TV och och läser mina skolböcker. jag hjälpt
till att flytta ved och städa hemma.

Mamma har ett arbete och jag är äldst. Jag läser också böcker för min lillebror Maksim. Han är liten. Jag ger mat till grisen och till hundarna.

Jag har lärt mig att göra pizza. Zhenja och Maksim hjälpte mig, men Vika har gömt sig i vår gamla lada. Vi får bara vara på gården på grund av corona. När det behävs så tar vi på oss aksitsmaskerna.

Jag vill till skolan och till Vännernas Hus.


Ruslana 11 år.

Barnen berättar

Livet i karantänen – dag 33
15.04.2020

Om ändå karantänen kunde vara slut snart. Jag vill till Vännernas Hus och träffa mina vänner så fort som möjligt.

Det är fint väder ute. Men jag kan inte leka ute med mina vänner. Jag är hemma och gör läxor på internet och läser böcker. Jag hjälper mamma med hushållsarbete och pass min lilla syster.

/ Ljuda 13 år